Balansgång
Det har varit en ganska turbulent tid det sista. Något som gjort att jag inte känner mig helt i fas och det påverkar folk runtomkring mig. Inte för att jag vill det utan för att det bara gör det. Jag hoppas bara att allt ska kunna lugna ner sig lite nu och att jag ska få mer tid över till annat än jobb. Även om jag hinner med en del annat också så har det varit mycket jobb och jag känner mig just nu ganska trött. Inte hopplöst trött, mest att jag borde kanske sova någon mer timme på natten. Tyvärr är det ju bara så många andra saker som jag vill hinna med på kvällarna; laga mat, träna, hundarna, sticka och umgås med A. Tur att det går att kombinera några av dem!
Stor del av min tid går alltså ut på att gå balansgång nu.
Helgen har varit väldigt effektiv och det har hänt mycket anser jag, sen tror jag inte att A håller med mig. I går firade Tina sin födelsedag (Grattis en gång till!) och då bjöds hon på tårta och paket. Idag var Hannes och Jenny på besök och åt brunch, en mycket trevlig brunch! Sen var det dags för A att bege sig mot scoutläger.
När han väl åkt blev det sådär jobbigt tyst och tomt här hemma. Hundarna var inte mycket till sällskap just då och det känns fortfarande lite sådär. Antar att jag snart kommer vänja mig igen, men det är länge sen jag var ensam så här länge som det ändå kommer att bli.
Regnbåge
Har ikväll haft sällskap av en regnbåge utanför fönstret, en kopp te på bordet, stickning i mina händer och en ny ljudanläggning. En väldig mix, men det har på det stora hela bidragit till en fin avslutning på dagen. En ännu finare för att jag har sällskap av en väldigt fin pojke som tar hand om mig när jag sitter här och snörvlar.
Helgen skulle ha inneburit en massa jobb, för nu äntligen är lagret på plats på nya stället! Fast för min del har helgen mest inneburit en förkylning som gjort mig matt och orkeslös. Imorgon behöver jag dock visa mig på jobbet redan klockan sex på morgonen. Det är bara till att hoppas på det bästa och inse att det finns många begränsningar för mig. Så här illa brukar det ju inte vara med två allvarliga förkylningar på rad, bara någon vecka mellan.
Förkylningen för ju något bra med sig, jag stickar väldigt mycket mer nu. Jag har fått klar en kofta (okej då... Det saknas en knapp) och jag har stickat fina varma inneskor. Inte de som jag visade upp senast utan ett par andra. Sen har jag även påbörjat ett nytt stort projekt i form av ytterligare en kofta. En sommarkofta som kommer kräva mycket framochtillbaka stickande men som kommer kunna ge mycket värme när den är klar. Koftan stickas med två trådar och det är en ny upplevelse, även om det inte var så svårt.
Nej, nu väntar sängen tröttheten är påfallande tydlig. Till och med hundarna är trötta efter att ha tillbringat en eftermiddag i Utby med en katt som studerade dem och undrade vad som fått dem att ta sig in på hennes domäner.
/J
Äntligen värme!
Fina varma tofflor klara!
Regn, regn och regn
/J
Näsan ovanför vattenytan
Det finns så många fina stunder, varma leenden och lycka. A lyckas mer än ofta att få mig ovanför ytan bara genom att vara där. Dessutom ser han till att jag kommer iväg och tränar, något som gör att jag mår bättre det också.
Nu blir det promenad. Så får vi se vad helgen bjuder på!
/J
Jag bara rullar fram
Visst är det lite små panik på nya jobbet, men för min del så tänker jag mycket på hur jag tar tag i det och vad jag tar på mig. Jag är noga med att jag inte ska hamna i en ohållbar situation. Dessutom så har jag lärt mig av resan som jag ändå har gjort det senaste året. Mina gränser är viktigast och inte det som andra tror är mina gränser. Kanske låter otroligt flummigt... Fast det är ändå så som det är. Jag behöver lyssna på mig själv. Väldigt viktigt!
Fast den biten som verkligen får mig att känna att jag mår bra och trivs i mitt liv är ändå A. Han får mig att slappa av och tänka på massa annat. Han får mig att känna som om jag är den enda flickan i hela världen (ett till citat! Oh no!). Dessutom så fick jag idag höra att jag var värdefull för honom. A kom in i mitt liv på precis rätt tillfälle och har sen dess bara visat mig så mycket bra saker. Han visar hela tiden prov på ett enormt tålamod, massor med värme och bara glädje.
Jag är otroligt glad och tacksam för att Tina nu tjatade på mig att komma med på den där spelkvällen för 2½ månad sen. Fastän den dagen var lite sådär så har den dagen ändå ändrat på otroligt mycket i mitt liv. Jag vet inte om jag verkligen har tackat dig ordentligt för detta Tina, men jag tror att du vet hur mycket den dagen betydde för mig.
Resten av livet pysslas ihop bitvis. Det blir lite enklare när man är två som kan tänka sig göra saker. Det enda som jag känner kanske försvinner lite ifrån mig är min tid att sticka på. Fast jag hittar ju min egentid på andra ställen nu med.
/J
Solen lyser
/J
Klart!
Äntligen är det klart! Koftan är färdigstickad, allt är fixat och trixat klart med jobbet, Zack är vaccinerad och medicinerad och jag har hunnit att landa lite mer än sist. Kanske ska ta en bit i taget och inte allt samtidigt.
I söndags blev koftan färdigstickad, äntligen! Innan det kommer bild på den ska den däremot blockas och sys ihop. Mycket spännande! Fast det var verkligen lite trixande att få koftan färdigstickad. Jag hade köpt lite för lite garn och fick lite egenhändigt hitta på annat med armarna. sticka klart ena armen, sticka nästa, inse att garnet inte räcker, repa upp lite av den första, sticka klart den andra och sen äntligen sticka klart den första. Jag tror att jag kommer vara mer nöjd med de armar som jag gjort till koftan än orginalarmarna, väldigt positivt.
På stickfronten är jag redan på och sticka på nästa projekt, ett mycket mindre, mycket snabbare och egentligen alldeles för varmt för årstiden. Fast tar det nästan fyra månader att sticka en kofta så kan det vara bra med något mindre!
Jobbmässigt så har jag sagt upp mig och slutar redan på torsdag. Jag tror verkligen att jag tagit rätt beslut att byta jobb och chefen har bevisat det för mig flera gånger om både innan jag sa upp mig och ännu fler efter. Dessutom får jag på omvägar veta att andra på SCT inte tycker att jag gör något. Vilket kanske är en sanning denna vecka, men innan??
Ovanpå detta har jag ett litet dilemma... Mitt triumfkort, ska det gå vidare och landa i händerna på ledningen, ska det gå vidare till någon som jag vet kämpar mer för att rätta till allt enligt mig, eller ska jag hålla hårt på det och inte lämna vidare det alls? Några dagar till har jag på mig innan jag behöver veta, tur är väl det!
Zack däremot haltar och jag ser att han har ont. Han har haft ont länge, men det syns mer att han blir tagen av de tabletterna han får nu. Orken tar slut fort och han är trött, trött på promenaderna. Fast, ser han ett rådjur, en katt, en annan hund eller någon som han känner så glömmer han genast detta och kan hoppa och studsa precis som innan. Problemet är väl bara att han får mer ont av att hoppa och studsa. Fast när man ser på bilden så ser han itne så betagen ut av det hela. Bilderna är tagna vid mossen i förrgårkväll. Det var alldeles stilla och tyst. En härlig solnedgång som bjöd på en härlig stilla stund. Vägen dit kantades av vitsippor och träd som har stora, stora knoppar för sina löv. Den här tiden på året är underbar!
/J
Waaaaaaahhhh!!!
/J
Lättare axlar
Senaste tiden har präglats en del av huvudvärk och axelont. Mestadels för att den senaste månaden verkligen har gått ut på att reda ut så mycket som möjligt. Och visst har jag lyckats! Så inte nog med att våren verkligen har kommit hit, jag känner att jag inte bara står och stampar längre. Härligt!
Helgen har spenderats med alla härliga scouter ute i skogen på lördagen. Det var strålande sol och riktigt härligt väder! Lekar, korvgrillning och glada scouter. Hundarna var med och räddade så många pinnar de bara kunde ifrån vattenpölen. Sen blev det även tid över för en del solande för dem.
På kvällen så var jag och Tina och tittade på bio. Vi såg Rango, om en kameleont som identitetskrisar. Johnny Depp i huvudrollen, även om man inte ser honom så känns rollen verkligen perfekt för honom. Och om man ska betygssätta en film i hur mycket den måste kompenseras med i form av snacks, glass osv fick den fullpott. För med oss in på biosalongen hade vi vars en flaska vatten och det blev inte mycket drucket av den heller då filmen var alldeles för bra.
På stickningsfronten står det ganska still. Jag kom fram till att jag inte har tillräckligt med garn för att kunna göra så långa armar som det ska vara på koftan. Så antingen köpa mer garn eller korta ärmarna. Det blev till att göra kortare armar. Så nu hoppas jag på det bästa och får kämpa vidare för att få den klar.
Vantarna får ligga i dvala tills hösten tror jag, nu är det ändå för varmt för tjocka härliga vantar. Och jag har så mycket annat jag vill göra. Kanske att det kan komma upp lite bilder på det snart också.
Oreda att reda i
Askonsdagen
Se hur det droppar från taken
Garnet till vantarna
Inte det som jag borde göra just nu
Nej, jag borde verkligen inte sitta här och skriva på arbetstid. Bara det att nu finns det nästan inga mer bokningar att lägga in, jag har gjort mina rapporter och det finns fortfarande inga idéer på något bra för mig att göra. Jag känner mig minst sagt överflödig. Bästa kommentaren än så länge är ändå; Du får själv leta upp arbetsuppgifter. Hur ska jag kunna göra det? Hade jag frågat om jag visste vad jag skulle göra?
Som jag kom fram till med Tina igår efter mycket bollande, att jag måste börja dra i någon tråd i mitt liv, men allt är i ett sånt virrvarr att om jag drar i något trasslar jag bara till resten ännu mer. Tiden blir nog den faktorn som kommer visa vad jag ska göra och vad som blir rätt till sist. Jag är bara otålig just nu, inte bara just nu kanske. Ännu mer nu än förut.
För att byta ämne lite. Jag började sticka ett par vantar igår kväll när jag inte kunde somna. Äntligen ska jag göra mitt andra par vantar till mig själv som jag har velat göra hela vinter. Passar bra att få dem klara nu till våren. Än så länge har jag bara gjort lite på ena mudden till en av vantarna, men de blir med oranga/roströda muddar och gröna vantar. Så är tanken iallafall... Fast det finns en liten växande idé om att göra även vantarna orange/roströda med lite gröna ränder, för jag gillade verkligen färgen! Det kommer blid sen när jag kommit lite längre än vad jag gjort just nu.
Koftan som jag håller på med jobbar jag fortfarande på. Bakstycket är färdigt och ena framstycket. Det var bara lite för mycket räknande och pillande för att sticka på koftan sent igårkväll... Den ska nog bli klar snart den med. Inte för att jag har så mycket tid över denna veckan, men det finns ju en helg iallafall.
/J